Var i Furuvik i förrgår och blev helt betagen av aporna. Det spelar ingen roll vad det är för sort , alla är lika underbara på sitt sätt. Speciellt Santino :)

Jag och min kompis Frida blev sittandes vid fönstret där han satt. Jag hade stet hur apor uppförde sig mot varandra och att när dom plutade med munnen mot någon annan btydde det att de ville vara trevliga , också när man bara visade nedre radens tänder , så jag gjorde så. Och till svar fick jag en puss på andra sidan glasväggen. Helt underbart !

Flera gånger pressade han läpparna mot rutan åt både mig och min kompis. När vi sen lutade huvudet mot fönstret, gjorde han samma sak på andra sidan. Han var så rar :) Vi lade våra fingrar mot rutan , och han gjorde samma sak. Och när lilla Manda kom dit och tittade gav han henne en puss också. Det var jobbigt att behöva gå därifrån.

Det är med tårar i ögonen jag skriver detta , för jag vet att Santino är gammal och han kanske inte har så långt kvar att leva . Men jag hoppas ju naturligtvis !  Och jag vill samtidigt passa på att hylla Ing-Marie som är den enda skötaren som kan gå in till primaterna. Hon måste ha en helt otrolig vardag.

Peace & Love <3 /M.